Turridning med hästar var inte ett företag

Trots att två makar redan hade ett företag med hästavelsverksamhet, så kom den delen av hästhållningen som avsåg turridning, inte att hamna tillsammans med aveln. Turridningen ansågs inte bedrivits med vinstsyfte utan var hobby.
 

Skatteverket ansåg att makarnas verksamhet med avelshästar var näringsverksamhet men att turridningen inte var det.
 

Förvaltningsrätten tyckte dock att turridningen inte var en hobbyverksamhet utan näringsverksamhet. Det gällde för inkomståren 2009-2014. Makarna konstaterade följande:
De hade gjort jättestora investeringar i den hästhållning som inte avsåg avelverksamhet. De hade haft islandshästar sedan 1990-talet och investerat flera miljoner kronor, eftersom de trodde att särskilt avelsverksamheten skulle bli lönsam. 
Några av de hästar som var avsedda för turridning passade dock inte och slaktades eller gavs bort.
 

Kammarrätten menade att inkomsterna från turridningen hade varit påtagligt små och motsvarade inte mer än någon enstaka turridning per år. Storleken på investeringarna i byggnader, gjorde att påståendet om att det funnits ett vinstsyfte med hästhållningen i denna del inte var trovärdigt.

Domstolen ansåg därför sammantaget att det visar på att den del av hästhållningen som avser turridning, inte har bedrivits med vinstsyfte, utan att den utgjorde hobbyverksamhet. Skatteverket vann därmed processen mot makarna.
 

• Varaktigheten skiljer rörelse från inkomstslaget kapital. Håller man inte på tillräckligt länge skall alltså intäkterna istället beskattas i kapital.
• Vinstsyftet skiljer rörelse från hobby. Man anser inte att verksamheten bedrivs för att man skall tjäna pengar på den. Jämför med turridningen.
• Självständigheten skiljer rörelse från inkomst av tjänst. Har man inte flera uppdragsgivare kan inkomsten istället bli beskattad som lön.