Logga - fyr o text förm 25

Aktuella skattenyheter

Här får du aktuell information från Skattehuset, en av landets främsta experter på skatteområdet.
Dela gärna med kollegor och kunder via facebook, twitter, linkedin eller rss-läsare. 

2021 > 09

Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett mål där Tillväxtverket visar sig ha gjort fel i sin handläggning av korttidsstödet. En företagare förlorade stödet genom beslutet men högsta instans upphävde Tillväxtverkets beslut efter att ha lämnat prövningstillstånd.

Högsta förvaltningsdomstolen, 2021-06-18, mål nr 1649–21

Det börjar komma allt fler avgöranden som bedömer myndigheternas behandling av utbetalningen av de olika stöd som en företagare kan få i samband med pandemin covid19. Eftersom de olika stöden handläggs hos olika myndigheter gör det att de skattskyldiga företagarna får svårt att hålla ordning på vem som beslutar vad och hur man skall förfara om man upplever att det beslut man fått inte är rätt.
I dagsläget har man inte endast Skatteverket som motpart (SKV) och som myndighet att ansöka hos, utan också Försäkringskassan (FK), Boverket och inte minst Tillväxtverket. Det är myndigheter man möter beroende på stödformen man önskar. Den sist nämnda myndigheten, Tillväxtverket, behandlar bl.a. stödet vid korttidsarbete (korttidsstödet).
På senare tid, under sommaren, har det uppmärksammats ett avgörande i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), där man beslutade att Tillväxtverket hade gjort fel. Det felet gjorde att företagaren förlorade rätten till korttidsstödet men domstolen, efter att ha lämnat ett prövningstillstånd, ändrade alltså beslutet. Vi redogör för det nedan.

Hur skall man göra om man inte är nöjd?

I samband med att man får ett beslut av en svensk myndighet så skall det också bifogas en s.k. besvärshänvisning, där det framgår hur man skall göra om man inte är nöjd med beslutet man fått. Det är alltså ingen skillnad om beslutet lämnats av Skatteverket eller någon annan myndighet. Du som skattskyldig har alltid rätt att begära rättelse och beskriva det som du upplever är fel.
Detta har redan många skattskyldiga företagare gjort. Exempelvis har Förvaltningsrätten i Stockholm lämnat ett mycket stort antal domar i slutet av augusti i år, 25-26 augusti 2021, som dels behandlar frågan om Tillväxtverkets bedömning av löneutbetalningar till anställda i företagen och dels företagens eventuella återbetalningsskyldighet av stöd som betalats ut, trots lämnad utdelning.
Det är i och för sig viktigt att komma ihåg att de senast lämnade domarna under augusti är lämnade av första instans och kan mycket väl överklagas av Tillväxtverket. Men de visar på en sak och det är att det inte på något sätt är så att myndigheten alltid sitter på sanningen.
Även om ett företag exempelvis lämnat en utdelning anser således domstolen att stödet inte skall betalas tillbaka, man har alltså avgjort frågan om företaget har ekonomiska svårigheter eller ej. Eftersom det är fråga om en samlad bedömning, menar domstolen, så kan en vinstutdelning eller annan liknande utbetalning inte ovillkorligen medföra ett nekat godkännande utan måste ställas i förhållande till arbetsgivarens samlade ekonomiska situation. Det betyder att en utdelning eller liknande utbetalning inte ensam är tillräcklig för att konstatera att arbetsgivaren inte har sådana ekonomiska svårigheter som krävs för ett godkännande. Det innebär också att det inte med automatik kan slås fast att en arbetsgivare som fått stöd och som inte redovisat en utdelning har förorsakat att stödet lämnats på felaktig grund. Detta hade vi ju inte med säkerhet vetat, om inte företagarna hade överklagat sina beslut.

Jämförelsemånaden

Det är alltså Tillväxtverket som efter ansökan av en arbetsgivare fattar beslut om korttidsstöd. En sådan ansökan ska ha kommit in till myndigheten senast två månader efter den månad som stödet söks för. Det är alltså möjligt att söka stöd retroaktivt. Storleken på stödet beräknas utifrån lönerna för de arbetstagare som under en s.k. jämförelsemånad var anställda med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden.
I lagen anges att jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då Tillväxtverket fattat beslut om godkännande av en arbetsgivare för stöd. Syftet med att utgå från en jämförelsemånad är att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod och att stödet inte ska kunna missbrukas genom att arbetstagare ges en högre sysselsättningsgrad inför en stödmånad.
Ett aktiebolag ansökte i juni 2020 om stöd vid korttidsarbete för perioden 1 april - 31 maj 2020. I juni 2020 avslog Tillväxtverket ansökan med motiveringen att bolaget under den aktuella jämförelsemånaden inte uppfyllde kraven för att få stöd. Vid prövningen hade Tillväxtverket använt januari 2020 som jämförelsemånad.
Anledningen till det var att ett retroaktivt beslut om godkännande för stöd enligt myndigheten ska anses ha fattats under den första månad som godkännandet gäller.
Eftersom den första stödmånaden var april 2020 använde myndigheten januari 2020 som jämförelsemånad. Förvaltningsrätten (FR) biträdde Tillväxtverkets bedömning i sin dom.

Kammarrätten

Bolaget överklagade domen till Kammarrätten (KR). KR angav att det saknas stöd i lagstiftningen för att ett beslut ska anses ha meddelats vid en annan tidpunkt än den då myndigheten har fattat beslutet. Eftersom Tillväxtverket hade meddelat sitt beslut under juni månad 2020 var korrekt jämförelsemånad mars månad samma år. KR upphävde därför underinstansernas avgöranden och visade målet åter till Tillväxtverket för ny prövning. Tillväxtverket överklagade.

HFD:s avgörande

HFD (Högsta förvaltningsdomstolen) gör i sin dom följande bedömning. En ansökan om stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden för att stöd ska få lämnas. Det är alltså möjligt att ansöka om stöd retroaktivt, vilket innebär att Tillväxtverkets beslut kan komma att fattas under eller efter den första månad som en arbetsgivare söker stöd för.
När ett beslut om godkännande för stöd avser förfluten tid menar Tillväxtverket att beslutet ska anses ha fattats under den första månad som godkännandet gäller. En sådan tillämpning, där jämförelsemånaden i regel kommer att infalla tre månader före den aktuella stödperioden, tillgodoser enligt myndigheten bäst lagstiftningens syfte.
HFD konstaterar dock att det i lagen uttryckligen anges att jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då Tillväxtverket fattat beslut om godkännande. Något utrymme avvika från denna reglering finns inte. HFD:s dom innebär därför att när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande av en arbetsgivare för stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete, är jämförelsemånaden den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslutet fattades. Tillväxtverkets yrkande avslås således.

Tillväxtverket är fel ute

Det visar sig genom denna dom att Tillväxtverket tillämpat reglerna direkt felaktigt vilket troligen påverkat flera företags möjligheter till stöd. Själva säger verket, i en kommentar till domen, att det troligen bara berör ett fåtal företag, medan många andra rådgivare med kraft hävdar att det är många företag som fått avslag på sina ansökningar med den felaktiga tolkningen som grund.
Domen visar att det är viktigt att driva processer när man anser sig felaktigt bedömd och där man anser att felaktigheten bygger på att myndigheten tolkar lagstiftning egensinnigt och felaktigt, såsom Tillväxtverket nu blivit medvetandegjorda om.
Så överklaga beslut du uppfattar som felaktiga. Om inte för din egen skull så för andra. Det kan vara värt att reda ut saker med hjälp av domstolarna. 

Läs hela artikeln»

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter


Testa vår professionella tjänst Min Skatteinformation kostnadsfritt under en vecka.